En lugn julhelg

Vi har haft en lugn och härlig jul, den obligatoriska utomhusaktiviteten på julafton blev i år skidåkning på Koppången. Isen hade inte lagt sig på Orsasjön så vi kunde inte få lika fin skridskoåkning som i fjol. Men eftersom Koppången är en av mina absoluta favoritställen så blev inte det helt fel heller, å nu kunde ju Celda följa med oxå! Henrik, Celda, Lina och jag skidade i sakta mak runt 6:an å Malin å pappa tog spannet runt 12:an. Det var underbart väder å Celda trivs verkligen i snön, dock hade Lina problem med snö i tassarna.. En fika i slogboden vid Tunturi å sen hem till Näset för julmat!

På juldan for Henrik å Lina till östergötland för ett par dagars jakt. Jag har tagit långledigt över jul, 2,5 vecka blir det, skönt!!! På annandan tog Celda å jag bussen upp till Storsätern, där vi nu ägnar dagarna åt lite skidåkning, promenader på skoterspåren, men framförallt ligga på golvet tillsammans å ta det lugnt. Vädret är toppen om än något kallt, -21 i morse... Så i dag blir det mest innedag, Henrik kommer upp vid lunch.
I går var vi osams, Celda och jag. Hon tog en macka från soffbordet, då blev jag inte glad... hon gick in i sovrummet å var där säkert en kvart innan jag fick dåligt samvete å kände mig ensam å ropade henne till mig.. Sen tror jag hon är inne i nån spökålder, då hon har börjat skälla vid minsta ljud som hon hör.

Fick detta mess av Malin nyss "Är å handlar, har normalt folk en död räv i bilen!?" Skrattade gott när jag fick det. Jag hade glömt att jag fått en räv å några kaniner av grannen så de låg fortfarande i Malins bil...

God Jul

Koppången

I lördags åkte Per, Celda och jag till Koppången (4 mil N om Orsa) för att skida och vara med på A. Juhlanders minnestur. Vi parkerade bilen vid 45:an å skidade å pulsade de 2 kilometrarna upp till Blomtäkt. Där lassade vi av oss lite packning och fortsatte mor Tunturi där vi gjorde upp en eld framför slogboden å grillade korv. Vädret var helt underbart! Träden såg ut som snögubbar, solen strålade och det var över en halvmeter med snö! Vi bara åkte runt och njöt! Celda gilla de det oxå, efter att ha haft en ytterst inaktiv vecka på kontoret fick hon nu utlopp för all sin energi! Även om vi bitvis pulsade i snön så blev hon irriterad om vi stannade å njöt, nej då ställde hon sig å grävde i snön!

I väntan på lunch!

Kvällen tillbringade vi i Blomtäkt med gott sällskap och god mat. Celda burrade jag ner i min soväck och hon accepterade det ganska bra att ligga där. vid nio-snåret begav vi oss ut på en månskenstur med alldeles klar himel. Nu hittade vi både har- och ripspår att nosa på, spännande. När vi väl kröp till kojs sov Celda iaf som en stock, i min sovsäck... det var varmt och gosigt! Ska skaffa en egen till henne till nästa tur...


Idag var det inte lika vackert väder men Koppången är alltid fint! När vi kom över Slättbergs rået (in på min jaktmark) flög en ripa upp framför oss! Den var långt före men Celda intresserade iaf sig för legan och spåren å vi såg inga fler djur. Trötta å lyckliga kom vi ner till bilen å nu ligger Celda på mina fötter och sover! (Henrik var på jakt och julbord med nya jobbet i helgen)

Gräsänka med fyllhund

Henrik har tillfälligt flyttat till Dalsland, han fick ett jobberbjudande som han inte kunde tacka nej till så vi kommer att vara särbos till sista juli. Celda kommer att till största delen att bo hos mig i Rättvik och Henrik kommer ju givetvis att komma hem på helgerna å tiden går ju så fort!

Vi har varit dåliga på att ha med kameran på sistone tyvärr så bilder får vänta tills nästa uppdatering.

Celda älskar ju som sagt att bära på saker tex ölburkar. Idag när jag gick hem från jobbet hittade hon en burk som hon stolt bar omkring på, jag lät henne bära tills jag kände en stark ölstank. Det tog några sekunder att fatta att det var öl kvar i burken som hon gick och sörplade i sig! Blää

Hetsätning av tuggben

Nu var det ett tag sen vi skrev, å det har inte hänt så himla mycket nya hundgrejer. Vi kör på med lydnaden som förut, försöker göra lite mer spontanapporter men har lite problem att hon släpper apporten framför fötterna på oss när hon kommer in, samt att hon väldigt gärna leker och kastar med apporten. Vi får fundera på hur vi ska jobba vidare med detta... (Tips mottages gärna!)

Om vi inte har aktiverat henne tillräckligt så går hon runt med minst två av hennes leksaker å kastar med dem i luften hela kvällen. Det ska helst vara en jeansfläta och en strumpa med boll i så det hänger å slänger ordentligt. Att hon alltid ska ha något i munnen! Borde få städbidrag från komunen om det fortsätter så här! Hon kan gå å bära en flaska å sedan hitta en burk som hon oxå absoult ska ha med sig, hon är ju för söt! Fast alla dessa plastpåsar skulle jag gärna vara utan, vad folk skräpar ner!

På kontoret är jag jättelugn och snäll!

Tuggben är mycket gott! Spelar ingen roll hur hårt ben vi köper hon äter tills det tar slut. Hon verkligen hetsäter det som en bullimiker ungefär, vi får lov att ta ifrån henne benet när hon ätit på det ett tag.

Valpträff

Så var det äntligen dags för valpträff, något som vi både sett fram emot och oroat oss lite grann för. Skulle hon verkligen sköta sig när det var andra valpar i närheten, och jo det funkade bra tyckte vi! 5 valpar med förare slöt upp, det var jätteskoj att se dem tumla runt i gräset, jagandes varandra. Det blev lek, lite lydnad och på eftermiddagen även fågelkontakt.

Henrik fick vara ansvarig för Celda på förmiddagen och de skötte sig jättebra! Det kördes fritt följ, sitt kvar, stanna under inkallning mm. Det var skönt att se att Celda kom på inkallning trots lek och andra hundar som störde.


Cittra och Celda luktar nyfiket på buren där det nyss fanns duvor.

På eftermiddagen var det min tur att vara förare och då var det fågel som stod på schemat. Det började med att vi fick gå en och en med hund och Kenth släppte en duva framför hunden. De fick följa den ett litet tag sen var det inkallning och stanna, alla klarade detta utan några större problem. Sen, det roligaste av allt! Vi såg några fasaner som vi fick släppa på å Celda gjorde ett jättefint jobb! Hon stod, gick några steg å så stod hon på dem ett bra tag innan de lyfte. Hon sprang ett tag efter dem men kom direkt när jag kallade in henne och jag var så stolt så rösten nästan gick upp i falsett när jag skulle sätta henne...


På väg tillbaka efter Celdas första fågelarbete!!

Vi är så nöjda över dagen, det var jätteskoj att träffa Cittra, Chili, Ciao och deras ägare och själklart oxå Kenth och Anette med Caruso som förtjänar ett stort TACK!

Ett energiknippe som längtar tills på lördag

Celda är helt vild, har svårt att komma på grejer som gör henne trött. Men det är vel så att huvet måste jobba iaf. Igår var vi på brukshundsklubben å körde lite lydnad, energi till 1000 å lyssningsförmåga 0. Jag tror hon skuttade mer rakt upp å ner än gick framåt, phu. Körde lite inkallning å sitt kvar med andra hundar i närheten å det var inga problem iaf men att gå fot gick knappt alls. Nu längar vi tills på lördag då vi ska på valpträff med Celdas uppfödare och syskon! så vi får ta nya tag då och förhoppningsvis vara lite mer koncentrerade...

Idag har vi varit ute mycket på jobbet och hon far verkligen ikring som en galning! Vi hade lite fågellukt i några gamla legor oxå, det var mkt intressant.
Tyvärr så kvarstår hennes intresse för plantor, vad ska entreprenörerna säga om jag klagar på deras sättning så kommer hon å apporterar en planta...

Som när man var liten..

När man (iaf jag) var liten så packade föräldrarna ryggsäcken med matsäck och så bar det av ut i skogen för att besöka nåt sevärt. Nu när vi fått lilla Celda är det samma sak som sker, vi har de senaste helgerna besökt olika naturreservat i omgivningarna kring rättvik. Det blir en bra skogspromenad på nytt ställe för Celda samtidigt som vi lär oss om närområdet, två flugor i en smäll!

Celda är otroligt morgontrött (skönt), i morse gick Henrik upp vid 5 för att sticka ut å jaga älg, Celda lyfte knappt på huvudet. När jag masade mig upp vid halv nio lyfte hon på huvudet å viftade lite på svansen men sen åter i sömn, jag hann diska ett helt berg med disk å äta en stadig frukost utan att hon hade orkat resa på sig... Men när jag började prassla i hundmatsäcken då vaknade hon direkt!

Ren kärlek

Vi är så glada över våran Celda å så nöjda med hur duktig vi tycker att hon är! Hon är så fin och så himla mysig! Tro inte att vi någonsin kommer skriva något dåligt om henne ;) Jo vi ska vara ärliga men just nu kan nog vi inte se några fel hon gör hon är bara bra å fin å go...

Snön kom i fredags, å det var en fundersam dam som gick ut på bron. Hon vågade först inte riktigt sätta ut tassen utan stod och trevade ett tag, sen satte hon sig å så fram med tassen igen. Å jag som ville att hon skulle lösa det själv fick stå i morgonrocken med dörren öppen å huttra... Nu har hon iaf fattat hur kul det är med snö!

Vi klarar oss oftast bra utan koppel på promenaderna nu för tiden, det är bara om vi ska förbi farlig trafik eller likn. som vi använder det annars är det fritt följ som gäller. Det funkar bra även om vi får påminna henne då och då, särskillt när vi går båda två för då vet hon ibland inte vem hon ska gå brevid även om det bara är en av oss har "komandot" under varje promenad.

Vi kör på med spontanapportering och i går hämtade hon en fågel för första gången, först visste hon inte riktigt vad hon skulle göra med den utan nosade mest på den. Vi lät henne nosa å bita på den å så ropade jag på henne å hon tog upp den och kom direkt. Hon släppte den framför fötterna men vi var glada och nöjda över att hon kom med den och ville inte tjata, det får bli senare!

från håla till storstad till håla

4 av 7 nätter har vi sovit borta den senaste veckan. Först Gammelkroppa med Henke sen sollentuna sen flötningen. Hur många mil det blir vet inte jag... men ganska många! Celda sköter sig iaf utmärkt när man sover borta, hon finner sig att lägga sig på sin filt. Oavsett om det finns roliga lekkamrater på nedervåningen eller markberedningsförare som i rummet brevid som byter skift vid 2 på natten.

Eleverna på Gka var superimpade på Celdas lydighet, den enda erfarenheten de hade av en vorsteh var rektorns 6 månadersvalp som tydligen är helt rabiat och helt utan lydnad.

I storstaden fick vi en promenad med Leffe å Quotten på Järvafältet. Celda skötte sig bra och jag fick mer att tänka på som vanligt när man träffar honom. Vi träffade även på en tamgris som hon fick lukta på, spännande! + att hon fick ju bekanta sig med den ökända katten Copper oxå, det gick bra men han slog henne på nosen en gång, läskig sak men mycket intressant...

Min kollega Celda vid Flötningssjön, med Norge i horisonten

Vackert höstväder

Den här veckan har jag och Celda varit ute och jobbat två stycken vackra höstdagar. Det gick liksom inte att vara på kontoret då frosten låg på backen och solen strålade, skönt att man kan välja att vara ute såndana dagar!

Idag var Celda och jag till Falun med Malin och hennes två valpar för att kolla på en barmarkstävling i drag. Kul att se samt kul att träffa så många gamla bekantskaper å bra för valparna att få se så mycket hundar å folk. Celda ligger utslagen på golvet och sover. Hon är så "söt" ibland när hon ska somna för hon vill liksom inte sova utan ligger och pip/pratar/gnäller som en protest att hon är trött å så helt plötsligt så dåsar hon ihop och sover djupt.

Henrik har gjort klart hundkojan och vi har börjat träna Celda att vara där å det fungerar bra. Vi kommer inte att behöva ha henne där så mycket men det känns skönt att ha möjligheten.

Kommande vecka blir ingen bra hundvecka. Jag ska på konferans i Övik å Henrik ska på en massa möten + hålla en introduktion. Han kommer ändå att ha mer tid över så hon får va med han men vackert nöja sig med att det kommer att bli en hel del biltid å inte så långa promenader som vanligt.

Paddling i ekopark Ejeheden

En förutsättning för att Henrik å jag ska kunna ha en hund är att den ska kunna följa med på alla olika äventyr vi hittar på så det fick Cedla erfara under helgen. Valet stod mellan jakt i östergötland och paddling i dalarna, hon fick nog aldrig välja utan jag krävde att få ha henne ;)Så paddling alltså! Per å jag hade diskuterat om att det e så svårt att komma ut i naturen tillsammans med vänner, alla har jämt så mycket för sig och drar sig lite för att hänga med ut. Storejen med närliggande sjöar har alltid varit ett intressant mål för långfärdsskridsko så vi tänkte kolla av området redan nu. Vi fick med oss Daniel så vi blev en kanot å en kajak samt ett stålande väder! Det var helt underbart!! Löven satt fortfarande kvar på träden och gjorde det hela ännu vackrare! Solen sken och naturen i området är väldigt fin. Mmm kolbullar!

Celda fick ligga på golvet bak i kanoten vid mina fötter och skötte sig jättebra för att vara nästan första gången. Fast roligast tyckte jo hon att det var de partier vi var tvugna att bära kanoten, för då fick hon ju springa i skogen!

Vi sov i tältkåta med öppen eld i mitten, även detta klarade hon utan bråk. det var nästan så vi blev lite oroliga på morgonen när jag lagt min sovsäck över henne å hon sov som en stock å brydde sig inte ett dugg om att vi lagade å åt frukost. Hon trivdes så bra i värmen. Kvällsmys

Vi fick höra storlom, se en ekorre, tjädertupp och coolast av allt en havsörn! Det har jag aldrig sett förut! Tack Per å Daniel för en toppenhelg!

Misstänkt djurmisshandel…

Vi befinner oss i Falun centrum, Celda skriker som ett brandlarm rakt ut, inte 2 sekunder, inte 5 sekunder, utan minst 15 sekunder, iaf kändes det så. Gissa om vi hade många blickar på oss från folk som stressa runt för hinna sina ärenden på lunchen. Det som hänt är att Celda klivit rakt framför mig för att försöka bita tag i en plastkassen som en av personerna vi möter håller i, jag hinner inte reagera utan trampar henne på ena tassen. När vi hämtat oss från händelsen går vi vidare i hopp om att inte allt för många av de personer som fortfarande har blickarna på oss tänker "hur kan man slå en valp som är så söt"… Vi hinner bara gå ett par hundra meter innan vi drar på oss ännu mera uppmärksamhet. Vi passerar en parkerad bil med en drever eller om det var en beagel i, när denna får se Celda flyger den skällande med en smäll mot bilrutan så hårt så att billarmet går igång. Cedla lägger huvudet på sned o tittar och lyssnar lite förundrat innan hon knallar vidare, husse följer efter.

Hunden på bilden har inget med insidenten att göra men den är dock tagen ur en icke vorsteherägares bistra vardag.

Under den gångna helgen har vi också provat på att vara till sjös närmare bestämt ut på Siljan, kanske inte så spännande att vara hund på durken i en gungande fiskebåt under flera timmar med nog så bra miljöträning som gick fin fint. Celda har också fått möjlighet att dofta på björnskit samt i en färsk tjäderlega, båda uppledes som mycket spännande dofter.
Imorgon kommer matte hem från staterna, trevligt, vi saknar henne!

Huggorm, uwah

I lördags åkte Celda och jag till Blecket för att gå på hundpromenad med min "hundguru". Men innan promenad, självkart ett par koppar te! Vi gick exact 8 km enl gps och större delen av den tiden blev Celda nerbrottad av hoffen Boogie, han tyckte hon passade bra som en pipleksak... Men Celda är tuff och reser sig direkt, jagar ikapp och försöker ge igen men en hoffe med en massa hår, ja då märks inte ett bett från en liten tös som håller på att tappa tänderna. När vi nästan promenerat klart händer något otroligt. En huggorm ringlar över vägen och Celda ställer sig på ormens huvud med baktassarna och nosar på svansen! Det låter inte sant men jag lovar att så var det. Jag såg att det var en orm men kopplade inte riktigt vad som hände och Leffe sa att den var död, som tur var reagerade Cilla snabbt och kastade kopplet på Celda. Hon fick in en fullträff så förhoppningsvis kopplade Celda att det var ormen som var det onda. Alltså fy vad äckligt! Å tänk vilken tur att den inte högg!!!

Celda har brottat ner Boggie, ja så var det!

Jag curlar tydligen lite för mycket och jag måste jobba på mitt röstläge. Båda två gör jag omedvetet även om jag innest inne vet om att jag kan ha tendenser att göra detta. Celda tyckte de var en stabil hund men att vi sannerligen kommer att få mycket att jobba med.

Ska det va nåt, att sno en pinne från en polishund?

I går åkte Henke å Jocke söderut för att bli med trollingbåt. Jag å Celda tog bussen till Anna i Orsa där vi väntade båtägarna med en utsökt pastamåltid. Celda skötte sig utmärkt på bussen, det tog bara ett par minuter innan hon fattade att det var lika bra att lägga sig och sova. Innan dess hade vi vandrat runt på stan och ut på långbryggan. Vi fick kämpa ett bra tag med att gå ner för en trappa på bryggan, jag tror inte att jag curlade så mycket... iaf så kom hon ner efter ett tag och nästa trappa gick hon ner för utan att bry sig överhuvudtaget, så hon kommer ju över problemen väldigt snabbt!

Nästa inlägg har Henrik lovat att skriva! Totalt avslappnad på bussen

Syskonkärlek

I går var jag på möte i Gävle och på hemvägen passade Celda och jag på att svänga förbi Sandviken och syster Cindra. Det blev bus nonstop i en timme! Celda som är van att busa runt med diverse hundar hade övertaget i början men Cindra fattade snart galoppen och de blev jämnspelta. De busade så mycket att vi blev tvugna att ta isär dem för att Celda skulle få en chans att kissa, å sen full fart igen. De var härliga att se på! Båda två med världens energi, de bet, slet och jagade varandra men hela tiden utan morr. De var ganska jämnstora och verkade oxå vara ganska jämna i temperament. Det var väldigt roligt att träffa både Cindra och hennes husse och matte tyckte både jag och Celda!

Full fart och omöjligt att få en osuddig bild...

Idag har Celda visat att hon inte är någon bra skogsvårdsledarhund. Vi var på ett hygge och inspekterade en dåligt gjord plantering. När jag stod och räknade/sprayade in en planta kom hon kutande i väldens fart och dök ner och slet upp plantan! Phu, detta hände sedan mer än en gång. Så nu finns det i stort sett inte en enda planta kvar hygget... Får se om nästa vecka när jag åker bort om hon trivs bättre som stabshund inne i city, men jag tror ändå att hon gillar bäst att vara med mig ute i skogen!

En helt vanlig dag på jobbet! Obs, hon har inte gjort illa sig det är sprayfärg på benet

På fjället

Vi har ju alltid tyckt att hon har varit så himla lydig och kommer direkten när man ropar, de störningar vi har haft då är folk som tränar på skidspåret och när man möter hundar å så. Nu har jag upptäck att när man leker med andra hundar så är det mycket roligare än att komma till matte. I går var jag nere på brukshundklubben en sväng och prövade på lite agilityhinder på skoj, hon är ju helt orädd! Att gå igenom den raka tunneln var ingen match och efter att ha visat på en hög brogrej två gånger med godis så sprang hon över den själv när jag vände ryggen åt! Den är ju säkert 1,5 m hög och hur smal som helst, phu hjälp! Iaf så var det en massa valpar där å tränade å vi lät dem leka ett tag, vilket de alla uppskattade! Men när det var dags för inkallning så behövdes det ett par nej innan hon kom, så mer störningsträning behövs absolut! (de andra hunägarna tycket ioförsig att hon var jättelydig då de fick kämpa bra mycket mer, men så vill vi inte ha det!)


I dag har vi varit en sväng på fjället i härliga härjedalen, och å så härligt det var! Löven börjar skifta i färg och luften är frisk och klar. Det var inte jättebra med fågl men vi hittade en liten, och en fin kull med ripor och en fin kull med orrar. Friskus jobbade bra och I.S skötte skyttet bra, 3 fåglar fick vi med oss. Greis har verkligen blivit stor, tänk att han bara är 2 mån äldre än Celda! Celda gnatade på bra på det bitvis stenskravliga fjället, jag hade henne i koppel i stort sett hela tiden, det är hon inte van vid men det kändes bäst att göra så. När I.S gick fram för att skjuta höll jag både Celda å Greis, båda skakade som asplöv och släppte inte Friskus ur synfältet en sekund. Nu ligger hon trött å nöjd i mitt knä å sover å drömmer om när hon själv får jaga!
För Henrik blev det varken hjort eller råbock men en skrake. Han såg flera djur men fick bara ett skottläge å det bidde tyvärr bom.

NRG

Phu, bara hälften så mycket energi vore mycket! Det märks absolut inte att hon har varit sjuk, eller så är det så att hon nu håller på att ta igen alllting som hon har missat...

Rättvik med sina sandhedar är perfekt för en nyfiken och springglad hund. Det finns stigar nästan över allt och vi försöker att inte ta samma stigar under promenaderna. Celda springer numer oftast framför eller brevid oss men aldrig längre bort än att vi ser henne. Högt gräs, prassliga löv och sand hör till hennes favoriter och jag vet inte hur många kullerbyttor hon gör under en promedad egentligen. I högt gräs ser det dessutom ut som hon gör dem med flit! Man kan inte låta bli att skratta när man ser henne! Ibland kan hon komma emot en i 120 km/h och inte ha en tanke på att hon kanske borde sakta in och stanna utan pang, rätt in i benen på en. Går vel an så länge hon är liten men snart så...

Full fart, detta var det första kortet av 4 som hon hamnade i bild på

När vi möter hundar eller människor sätter vi henne vid oss och hon sitter kvar och kikar med lång hals på vad det är som går förbi. När man ger varsego går hon ibland lite åt det hållet men då är det bara att säga nej så kommer hon med oss.

Det värsta hon gör är detta eviga bitande i händerna, nu är det ju iåförsig mest på mig hon gör det och det är ju enbart mitt fel... så ja jag ska ta ifrån henne det...

Henrik har åkt "hem" till östergötland över helgen för att jaga och hämta Lina, det blir spännande att se hur det kommer att gå. Lina är inte överförtjust i andra hundar och kommer nog att se Celda som något mycket jobbigt, men man vet ju aldrig.

Celda på en av många broar över Enån

En sjuk Celda

Celda har varit mystiskt sjuk sen i onsdags, det började (trodde vi iaf) med att vi tog 12 veckors vaccinationen, detta var på förmiddagen. Efter jobbet gick vi en promenad med henne och hon var lika tokig och springglad som vanligt, för utom ett eventuellt litet pip. Sen la vi in henne i buren hemma och åkte och handlade lite, när vi kom tillbaka var hon helt loj och hade en "böld" bakom örat. Vi satte genast detta i samband med vaccinationen och ringde till veterinären, hon sa åt oss att avvakta till morgonen. Och när morgonen kommit var inte Celda nåt piggare så vi ringde på nytt till vet, hon skulle vara ledig men sa att vi skulle åka in till kliniken. Vet trodde mer på getingstick än vaccination och sa att vi skulle avvakta. På fredagen blev mycket piggare! Inte som vanliga Celda men mycket piggare än hon var under torsdagen.

På lördagen var hon helt sig själv så vi tog henne med å gjorde lite reparationer på kojan i rosenberg. Hon var pigg och glad, skönt tyckte vi som varit så oroliga! Vi skrämde en orrkull framför oss, jag tror aldrig Celda såg fåglarna men hon nosade glatt och väldigt intresserat i legorna och utökade söket, KUL! Tyvärr svällde halsen upp ytterligare på kvällen och hon fick liksom tre bölder på halsen, en hård och två lösare. I morse hade dessa flyttat sig något och blivit större, hon hade även lite feber. Så det blev till att ringa till veterinären igen, fick åka dit och där tömde vi den hårda klumpen på en massa var och nu är det penicilin i 10 dagar. Vad hon gjort vet vi inte, kanske har hon fått sig ett bett av Mette (mor till valparna, tisdags isåfall) eller har hon fått nån tagg eller pinne i sig. Vi har hittat en liten sårskorpa men det är allt... Nu är hon iallafall pigg, hon lekte glatt med ÅS söner direkt efter vi tömt henne på var å nu tycker hon att det är dags för kvällsmål!

en vecka med mest kontorsjobb

Kontorshunden Celda sköter sig mycket bra! Alla mina jobbakompisar och alla som kommer in blir mycket impade då hon inte lämnar rummet utan ett varsegod. Och att hon inte springer fram och överfaller alla som kommer in utan lugnt ligger kvar eller går fram och hälsar och sedan lägger sig igen. På lunchen försöker vi köra lite lydnad i samband med promenaden, det blir fritt följ, sitt och sitt kvar -hittils funkar det jättebra!Vi har även börjat lite med spontanapportering och det är jättekul tycket hon! Man ser hur stolt hon är när hon kommer och lämnar av apporten, men det gäller att inte visa godiset för tidigt för godis är godare och intressantare än allt annat!Det blev för bra väder för Malin att fria så lördagsåkte vi upp och jagade med Rayban, eller ja vi såg han vissla förbi ibland bara... En del fågel såg vi iaf, vi gick inte så lång sväng men det var vackert, koppången är ju ett av mina absoluta favoritställen! Jag kan inte annat än njuta när jag är där! En kort promenad blev det med Celda oxå, hon gillade att springa runt på myrarna.

Celdas "sitt kvar"pose

25 augusti, fågelpremiär! Längtan till framtiden!

Nästa år vid den här tiden hoppas jag att vi är på något fjäll och testar vad Celda kan göra!

Den här veckan har fortlöpt utan några speciellt stora händelser. Celda är väldigt lydig tycker vi iaf... utan några egentliga referenser... Hon är duktiv på stanna (vi använder sitt) och hon kommer på hit. Hon älskar att bära på saker, spelar ingen roll om det är ett löv eller en asfaltsbit! Man kan få sig ett gott skratt när hon går och bär på något och upptäcker något annat intessant som hon oxå vill bära på och då måste fippla så hon kan bära båda. I början var det bara sött att hon bar på saker men nu börjar vi fundera på om hon ägnar för mycket tid till bärning och för lite tid till att söka runt i omgivningara. Hon är nästan alldrig längre ifrån oss än 20 meter å då oftast bakom, men det ger sig vel med tiden. Vi får kanske bittert ångra denna oro och önska tillbaka till denna tiden :) Hon har inte heller gått av gården än vilket känns posetivt!

I lördags var jag på jaktstig och Henrik timrade, Celda låg kvar i bilen och var hur lugn som helst. När jag rastade henne innan, lyssnade hon på de två första skotten men sen brydde hon sig inte ett dugg och låg på rygg å sov när jag kom tillbaka.

Till helgen ska Henrik till härjedalen och fiska! mitt i fågeljakten..! Jag funderar på att ta Rayban å åka till Koppången och jaga men Malin ska å fria och jag känner mig inte riktigt hemma på att sticka iväg själv... Alltså jag går gärna själv men dethär med att skjuta, ja då har jag helst nån annan med mig... Får se vad det blir, jag vill ju åtminstone få ett par vingar att träna på!

Kontorshund

Första dagen på kontoret klarade Celda galant! Har mestadels legat på mina fötter och sovit även om det såklart blev lite bus oxå. Har bestämt mig för att ha bilen parkerad på kontoret och gå dit varje dag (ca 1 km) så hon blir lite trött... Kan gå så hon nästan kan vara lös hela vägen så det är perfekt! Hade måndagsmöte så hon fick vara ensam nästan 2 h, hon pep bara lite i början sen la hon sig, det känns väldigt bra! Har ett kompostgaller som jag har för dörren när jag ska vara borta länge men när jag är där eller bara ska hämta en kopia har hon redan lärt sig att hon inte får gå från mitt rum. Det krävdes bara 2 st bärningar i nackskinnet och tredje gången ett nej, men det är klart jag ska inte utmana ödet än så länge.

Åkte till mora en sväng för ett snabbmöte på kontoret där och då fick hon göra sig bekant med björnen. Inte ett dugg rädd, däremot så bet och slet hon i den! (Det du, skogstokig!) Nu luktar den ju säkert inte björn men jag har sett ett par älghundar som blivt rädda för den iaf! Hon förstod vel inte var det var...

Björnhunden Celda...

Hon kommer att vara med mig för det mesta nu då Henriks jobbar mitt i Falun city, han får ha hund på kontoret men det är inte lika kul att gå ut å rasta henne på asfalten. Å så är ju jag ändå ute en hel del i jobbet.

Social träning

Jag smittade Henrik med min förkylning så det har varit en lite seg helg men i dag tog vi oss ändå ut och kollade på SM i brukskörning med häst. Det var kul att se, hoppas att Julle kan bli hälften så bra som de hästarna nån gång. Tyvärr missade vi skogskörningen som var i går. Celda var med och skötte sig riktigt bra! Det var såklart väldigt mycket att titta på men hon kunde sätta sig och lugnt se på och när vi sedan satte oss i gräset, ja då somnade hon. Men sen vaknade hon till liv och hon hade nog drömt att hon var en grythund för det första hon gjorde var att dyka ner i en vägtrumma! Sen gick vi en tur på stan och intresserade oss för gråsparvar, kajor och folk.

med kärlek och fruktan

I går var Henrik och jag ute på våran första skogspromenad tillsammans med Celda. När vi kom hem kunde vi lätt dra ett par slutsatser. När vi går tillsammans ska bara en av oss köra lydnad, den andra vara vackert passiv. Nu blev det nästan väl mycket inkallningar för stackars lilla Celda. Det andra var att Henrik kör sin lydnad med fruktan, eller ja hon vet verligen vad nej betyder med honom och ibland är hon nästan reserverad av att komma. Medans jag kör min lydnad med kärlek, hon kommer mer än gärna och är så glad att hon inte vet vad hon ska göra och passar gärna på att utge några bett i armar och händer. När Henrik säger sitt så sitter hon tills hon fått godisen och sedan sitter kvar tills han säger varsegod. När jag säger sitt så hoppar hon till en början efter godisen och sen slår hon mot den med tassen och sitter sedan tills varsegodet.

En mix av dessa ledarskapsstilar tack! Så ska nog detta bli utmärkt!

En förkyld matte med en lydig valp

Under gårdagens "lång"promenad tyckte Celda att den förkylda matten gick alldeles för sakta så när det kom två sprintrande killar förbi, tänkte hon -jag hänger på dem istället. 20 meter han hon nog hänga på innan matte reagerade och ropade Celda, hit! Jag gjorde detta utan att ens tänka på att hon kanske inte kunde komma, och inte behövde jag tänka så heller för hon vände mitt i steget och sprang rakt in i min famn och satte sig! Inkallningen fungerar hittintills väldigt bra, nu var detta iochförsig den största störningen vi haft förutom Näsets alla djur men hon är riktigt duktig! Vi har precis börjat med att hon ska sitta när hon kommer oxå och det fungerar oxå rätt bra även om glädjen att få komma ibland spelar över...

Att åka bil är nästan det roligaste som finns och idag hamnade hon på rygg efter att ha försökt hoppa in själv... Men det var direkt upp och försöka igen men då han jag dit och hjälpte till. Direkt hon kommer in i buren lägger hon sig och funderar på vad vi ska till för roligt ställe nu.

På nätterna har vi henne på nedervåningen i en bur och sedan några nätter tillbaks har vi inte behövt gå ner under natten för att släppa ut henne och det känns skönt! När vi kommer ner på morgonen sitter hon och tyst och tittar på oss och väntar på att bli utsläppt.

Det var lite om vårat vardagliv... Hoppas att jag är bättre från förkylningen i morrn!

Celda och alla djuren

Nu har vi träffat de flesta av djuren på Näset, hon är lite blyg i början men sen är hon oförskämt tuff, nästan så hon leker med döden... Så länge de står stilla är det hon som är kung men när de rör sig blir hon genast räddare... som tur är... Vi har varit inne i laggårn, pratat med baggen, fått en hel fårskock emot oss, åkt häst å vagn och försökt få Julle att leka... Fåren undrade vad det var som kom och hälsade på...

Tur att Julle är det snällaste och lugnaste som finns!

Det första Malin sa när hon såg henne var att hon var så lik Rayban, och ja det är hon verkligen! Jag hade inte tänkt på det förut, men de har nästan exakt samma teckning.

Lika som bär

Jag har varit ända nere i småland på bröllop i helgen och Henrik har timrat på hundkojan. I dag blir det nog mest att vara inne, matte är lite regnskygg... I morrn blir det nog en tur till skogen eller näset, vi får se.

Ny dag nya äventyr

Andjakt

Bättre på fotboll än svenskorna...

Större snusare än Martin

Vila efter en utsökt middag!

Celda

Så var dagen äntligen kommen, den dagen då vi skulle hämta Celda! De hade verkligen blivit större sen sist vi såg dem men fortfarande lika söta om inte ännu sötare!

Det gick jättebra att köra hem, hon pep lite den första milen men sen sov hon som en stock. Både Henrik och jag var mer nödiga än henne men ville inte stanna med risken att väcka henne i onödan. Så vi körde i ett streck från Härnösand till Rättvik, med ett stopp på drive-inen på Max i Bollnäs för lite förtäring. Hon tittade upp på oss och jäspade när vi åt å så somnade hon igen. Men tro inte att hon är lung och mesig för det, när vi kom hem och släppte ut henne i mörkret på gården drog hon genast en lov för att kolla vad det var för ställe hon kommit på.

Avslappnad i bilen på väg hem

I dag har vi gått våran första skogspromenad, jag gick och hon sprang som en tok, över å under stock å sten, inte rädd för nåt. En tur till Näset blev det oxå, Rayban blev överlycklig att få se en sån fin liten flicka. Jag var tvungen att sätta honom så han inte skulle springa över henne å då vågade hon sig fram för att se vad det var för en tok, å då blev även han lugnare. De andra djuren spar vi till nästa gång..

Fiske i Ljungdalen

Vad härligt det är när saker man pratat om länge verkligen blir av! Denna gång var det fiske med goda vänner i fjällen! Efter att varit både väldigt tveksamma och oroliga över vädret möttes vi tillsut för en renburgare på hotellet i Ljungdalen, hur gott som helst måste smakas! Sedan packades väskorna och skorna snörades, R hade lovat att vi skulle få fisk så nån mat skulle vi inte ta med oss, bara potatis...! Vid 24 var vi framme vid stugan efter 2,5 h vandring, härligt att gå på natten det har jag inte gjort förut! Vi skrämde upp en hel del ripkullar på vägen och förvånades över de ovuxna kycklingarna, de måste ha fått lägga en till kull.

R hade rätt vi fick fisk, iaf han å jag å Henrik, S & S kastade i förtvivlan men fick bara bottenapp... Så på söndagen rodde de ut i båten och då lyckades de! Så till middag båda dagarna avnjöts en delikat öringmiddag med färskpotatis, mums! R guidade oss till ett fjällrävsgryt men sån tur hade vi inte så vi fick se dem, men jag var lika impad bara av att ha fått se grytet!! Regnet kom inte förrns på söndagen men vi vandrade ändå lyckliga hemåt efter en mycket trevlig helg!