en vecka med mest kontorsjobb

Kontorshunden Celda sköter sig mycket bra! Alla mina jobbakompisar och alla som kommer in blir mycket impade då hon inte lämnar rummet utan ett varsegod. Och att hon inte springer fram och överfaller alla som kommer in utan lugnt ligger kvar eller går fram och hälsar och sedan lägger sig igen. På lunchen försöker vi köra lite lydnad i samband med promenaden, det blir fritt följ, sitt och sitt kvar -hittils funkar det jättebra!Vi har även börjat lite med spontanapportering och det är jättekul tycket hon! Man ser hur stolt hon är när hon kommer och lämnar av apporten, men det gäller att inte visa godiset för tidigt för godis är godare och intressantare än allt annat!Det blev för bra väder för Malin att fria så lördagsåkte vi upp och jagade med Rayban, eller ja vi såg han vissla förbi ibland bara... En del fågel såg vi iaf, vi gick inte så lång sväng men det var vackert, koppången är ju ett av mina absoluta favoritställen! Jag kan inte annat än njuta när jag är där! En kort promenad blev det med Celda oxå, hon gillade att springa runt på myrarna.

Celdas "sitt kvar"pose

25 augusti, fågelpremiär! Längtan till framtiden!

Nästa år vid den här tiden hoppas jag att vi är på något fjäll och testar vad Celda kan göra!

Den här veckan har fortlöpt utan några speciellt stora händelser. Celda är väldigt lydig tycker vi iaf... utan några egentliga referenser... Hon är duktiv på stanna (vi använder sitt) och hon kommer på hit. Hon älskar att bära på saker, spelar ingen roll om det är ett löv eller en asfaltsbit! Man kan få sig ett gott skratt när hon går och bär på något och upptäcker något annat intessant som hon oxå vill bära på och då måste fippla så hon kan bära båda. I början var det bara sött att hon bar på saker men nu börjar vi fundera på om hon ägnar för mycket tid till bärning och för lite tid till att söka runt i omgivningara. Hon är nästan alldrig längre ifrån oss än 20 meter å då oftast bakom, men det ger sig vel med tiden. Vi får kanske bittert ångra denna oro och önska tillbaka till denna tiden :) Hon har inte heller gått av gården än vilket känns posetivt!

I lördags var jag på jaktstig och Henrik timrade, Celda låg kvar i bilen och var hur lugn som helst. När jag rastade henne innan, lyssnade hon på de två första skotten men sen brydde hon sig inte ett dugg och låg på rygg å sov när jag kom tillbaka.

Till helgen ska Henrik till härjedalen och fiska! mitt i fågeljakten..! Jag funderar på att ta Rayban å åka till Koppången och jaga men Malin ska å fria och jag känner mig inte riktigt hemma på att sticka iväg själv... Alltså jag går gärna själv men dethär med att skjuta, ja då har jag helst nån annan med mig... Får se vad det blir, jag vill ju åtminstone få ett par vingar att träna på!

Kontorshund

Första dagen på kontoret klarade Celda galant! Har mestadels legat på mina fötter och sovit även om det såklart blev lite bus oxå. Har bestämt mig för att ha bilen parkerad på kontoret och gå dit varje dag (ca 1 km) så hon blir lite trött... Kan gå så hon nästan kan vara lös hela vägen så det är perfekt! Hade måndagsmöte så hon fick vara ensam nästan 2 h, hon pep bara lite i början sen la hon sig, det känns väldigt bra! Har ett kompostgaller som jag har för dörren när jag ska vara borta länge men när jag är där eller bara ska hämta en kopia har hon redan lärt sig att hon inte får gå från mitt rum. Det krävdes bara 2 st bärningar i nackskinnet och tredje gången ett nej, men det är klart jag ska inte utmana ödet än så länge.

Åkte till mora en sväng för ett snabbmöte på kontoret där och då fick hon göra sig bekant med björnen. Inte ett dugg rädd, däremot så bet och slet hon i den! (Det du, skogstokig!) Nu luktar den ju säkert inte björn men jag har sett ett par älghundar som blivt rädda för den iaf! Hon förstod vel inte var det var...

Björnhunden Celda...

Hon kommer att vara med mig för det mesta nu då Henriks jobbar mitt i Falun city, han får ha hund på kontoret men det är inte lika kul att gå ut å rasta henne på asfalten. Å så är ju jag ändå ute en hel del i jobbet.

Social träning

Jag smittade Henrik med min förkylning så det har varit en lite seg helg men i dag tog vi oss ändå ut och kollade på SM i brukskörning med häst. Det var kul att se, hoppas att Julle kan bli hälften så bra som de hästarna nån gång. Tyvärr missade vi skogskörningen som var i går. Celda var med och skötte sig riktigt bra! Det var såklart väldigt mycket att titta på men hon kunde sätta sig och lugnt se på och när vi sedan satte oss i gräset, ja då somnade hon. Men sen vaknade hon till liv och hon hade nog drömt att hon var en grythund för det första hon gjorde var att dyka ner i en vägtrumma! Sen gick vi en tur på stan och intresserade oss för gråsparvar, kajor och folk.

med kärlek och fruktan

I går var Henrik och jag ute på våran första skogspromenad tillsammans med Celda. När vi kom hem kunde vi lätt dra ett par slutsatser. När vi går tillsammans ska bara en av oss köra lydnad, den andra vara vackert passiv. Nu blev det nästan väl mycket inkallningar för stackars lilla Celda. Det andra var att Henrik kör sin lydnad med fruktan, eller ja hon vet verligen vad nej betyder med honom och ibland är hon nästan reserverad av att komma. Medans jag kör min lydnad med kärlek, hon kommer mer än gärna och är så glad att hon inte vet vad hon ska göra och passar gärna på att utge några bett i armar och händer. När Henrik säger sitt så sitter hon tills hon fått godisen och sedan sitter kvar tills han säger varsegod. När jag säger sitt så hoppar hon till en början efter godisen och sen slår hon mot den med tassen och sitter sedan tills varsegodet.

En mix av dessa ledarskapsstilar tack! Så ska nog detta bli utmärkt!

En förkyld matte med en lydig valp

Under gårdagens "lång"promenad tyckte Celda att den förkylda matten gick alldeles för sakta så när det kom två sprintrande killar förbi, tänkte hon -jag hänger på dem istället. 20 meter han hon nog hänga på innan matte reagerade och ropade Celda, hit! Jag gjorde detta utan att ens tänka på att hon kanske inte kunde komma, och inte behövde jag tänka så heller för hon vände mitt i steget och sprang rakt in i min famn och satte sig! Inkallningen fungerar hittintills väldigt bra, nu var detta iochförsig den största störningen vi haft förutom Näsets alla djur men hon är riktigt duktig! Vi har precis börjat med att hon ska sitta när hon kommer oxå och det fungerar oxå rätt bra även om glädjen att få komma ibland spelar över...

Att åka bil är nästan det roligaste som finns och idag hamnade hon på rygg efter att ha försökt hoppa in själv... Men det var direkt upp och försöka igen men då han jag dit och hjälpte till. Direkt hon kommer in i buren lägger hon sig och funderar på vad vi ska till för roligt ställe nu.

På nätterna har vi henne på nedervåningen i en bur och sedan några nätter tillbaks har vi inte behövt gå ner under natten för att släppa ut henne och det känns skönt! När vi kommer ner på morgonen sitter hon och tyst och tittar på oss och väntar på att bli utsläppt.

Det var lite om vårat vardagliv... Hoppas att jag är bättre från förkylningen i morrn!

Celda och alla djuren

Nu har vi träffat de flesta av djuren på Näset, hon är lite blyg i början men sen är hon oförskämt tuff, nästan så hon leker med döden... Så länge de står stilla är det hon som är kung men när de rör sig blir hon genast räddare... som tur är... Vi har varit inne i laggårn, pratat med baggen, fått en hel fårskock emot oss, åkt häst å vagn och försökt få Julle att leka... Fåren undrade vad det var som kom och hälsade på...

Tur att Julle är det snällaste och lugnaste som finns!

Det första Malin sa när hon såg henne var att hon var så lik Rayban, och ja det är hon verkligen! Jag hade inte tänkt på det förut, men de har nästan exakt samma teckning.

Lika som bär

Jag har varit ända nere i småland på bröllop i helgen och Henrik har timrat på hundkojan. I dag blir det nog mest att vara inne, matte är lite regnskygg... I morrn blir det nog en tur till skogen eller näset, vi får se.

Ny dag nya äventyr

Andjakt

Bättre på fotboll än svenskorna...

Större snusare än Martin

Vila efter en utsökt middag!

Celda

Så var dagen äntligen kommen, den dagen då vi skulle hämta Celda! De hade verkligen blivit större sen sist vi såg dem men fortfarande lika söta om inte ännu sötare!

Det gick jättebra att köra hem, hon pep lite den första milen men sen sov hon som en stock. Både Henrik och jag var mer nödiga än henne men ville inte stanna med risken att väcka henne i onödan. Så vi körde i ett streck från Härnösand till Rättvik, med ett stopp på drive-inen på Max i Bollnäs för lite förtäring. Hon tittade upp på oss och jäspade när vi åt å så somnade hon igen. Men tro inte att hon är lung och mesig för det, när vi kom hem och släppte ut henne i mörkret på gården drog hon genast en lov för att kolla vad det var för ställe hon kommit på.

Avslappnad i bilen på väg hem

I dag har vi gått våran första skogspromenad, jag gick och hon sprang som en tok, över å under stock å sten, inte rädd för nåt. En tur till Näset blev det oxå, Rayban blev överlycklig att få se en sån fin liten flicka. Jag var tvungen att sätta honom så han inte skulle springa över henne å då vågade hon sig fram för att se vad det var för en tok, å då blev även han lugnare. De andra djuren spar vi till nästa gång..

Fiske i Ljungdalen

Vad härligt det är när saker man pratat om länge verkligen blir av! Denna gång var det fiske med goda vänner i fjällen! Efter att varit både väldigt tveksamma och oroliga över vädret möttes vi tillsut för en renburgare på hotellet i Ljungdalen, hur gott som helst måste smakas! Sedan packades väskorna och skorna snörades, R hade lovat att vi skulle få fisk så nån mat skulle vi inte ta med oss, bara potatis...! Vid 24 var vi framme vid stugan efter 2,5 h vandring, härligt att gå på natten det har jag inte gjort förut! Vi skrämde upp en hel del ripkullar på vägen och förvånades över de ovuxna kycklingarna, de måste ha fått lägga en till kull.

R hade rätt vi fick fisk, iaf han å jag å Henrik, S & S kastade i förtvivlan men fick bara bottenapp... Så på söndagen rodde de ut i båten och då lyckades de! Så till middag båda dagarna avnjöts en delikat öringmiddag med färskpotatis, mums! R guidade oss till ett fjällrävsgryt men sån tur hade vi inte så vi fick se dem, men jag var lika impad bara av att ha fått se grytet!! Regnet kom inte förrns på söndagen men vi vandrade ändå lyckliga hemåt efter en mycket trevlig helg!