NRG

Phu, bara hälften så mycket energi vore mycket! Det märks absolut inte att hon har varit sjuk, eller så är det så att hon nu håller på att ta igen alllting som hon har missat...

Rättvik med sina sandhedar är perfekt för en nyfiken och springglad hund. Det finns stigar nästan över allt och vi försöker att inte ta samma stigar under promenaderna. Celda springer numer oftast framför eller brevid oss men aldrig längre bort än att vi ser henne. Högt gräs, prassliga löv och sand hör till hennes favoriter och jag vet inte hur många kullerbyttor hon gör under en promedad egentligen. I högt gräs ser det dessutom ut som hon gör dem med flit! Man kan inte låta bli att skratta när man ser henne! Ibland kan hon komma emot en i 120 km/h och inte ha en tanke på att hon kanske borde sakta in och stanna utan pang, rätt in i benen på en. Går vel an så länge hon är liten men snart så...

Full fart, detta var det första kortet av 4 som hon hamnade i bild på

När vi möter hundar eller människor sätter vi henne vid oss och hon sitter kvar och kikar med lång hals på vad det är som går förbi. När man ger varsego går hon ibland lite åt det hållet men då är det bara att säga nej så kommer hon med oss.

Det värsta hon gör är detta eviga bitande i händerna, nu är det ju iåförsig mest på mig hon gör det och det är ju enbart mitt fel... så ja jag ska ta ifrån henne det...

Henrik har åkt "hem" till östergötland över helgen för att jaga och hämta Lina, det blir spännande att se hur det kommer att gå. Lina är inte överförtjust i andra hundar och kommer nog att se Celda som något mycket jobbigt, men man vet ju aldrig.

Celda på en av många broar över Enån