på träning

Efter onsdagens lydnadskurs kändes det bara som jag ville gråta, Celda hade suttit i bilen hela dagen och hade alldeles för mycket energi + att mitt ledarskap inte var på topp så det var mest jojo hela tiden...
Så det var med nervösa steg jag åkte på Mellansvenskas årsmöte och efterföljande träning. Det började som jag misstänkte, jojo och helt okontaktbar, sen fick jag ner henne lite i varv och efter några snabba vändningar med ryck under instruktör Rabes ledning var Celda som ett frimärke vid mitt knä och fin ögonkontakt. Det var ett väldigt givande lydnadspass och jag är jätteglad över hur duktig Celda var, flera övningar var helt nya och framför allt så har hon aldrig varit så nära så många andra hundar. Jätteroligt!

I morgon ska Henrik, jag och Celda ut och åka skidor med min egen Cesar Milan så då blir det ännu mer att tänka på! Det är bra för nu är det faktiskt inte så himla länge kvar tills vi ska på valpträff hon Landin...